Where I know every corner every street-name all by heart

Juletid är en speciell tid.
Det är stress samtidigt som vila. Kärlek samtidigt som hat. Samvaro samtidigt som ensamhet.
Man kan inte låta bli att tänka på alla som är ensamma och frusna över jul. 
Och hur julen påverkar alla människor. Man tenderar att bli lite känsligare, lite mer mottaglig.
Och man vill på något sätt hitta hem. Landa, hitta hem och umgås med dom man älskar.
Julen är helig, den ska vara så mycket. Men det är också problemet.
 
Man vill att allt ska vara perfekt, så man stressar.
Man blir arg, upprörd och får panik när julskinkan helt plötsligt tog slut i affären.
Man blir stressad för alla julklappar man ska köpa, all mat som ska lagas och alla julkort som ska skickas.
Alla vet om att den kommer men ändå hoppas man att i år ska det bli en lugn och vacker jul. 
 
I år har jag struntat i julen. Jag har köpt två julklappar, men inget julpynt och inga julkort. 
Jag har bokat en biljett hem och när jag kommer hem ska jag släppa vardagen.
Jag ska umgås med min familj och jag ska träffa vänner jag inte sett på ett halvår.
Jag kommer vara lycklig av att vara i Sverige och jag har ett mål.
 
Jag ska äta en hamburgare och dricka en öl på Bishops Arms.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0