I brist på internet har jag samlat på mig blogginlägg som aldrig publicerats. Här är ett.
Jag skriver detta och det är den första maj. Valborg har väl precis varit i Sverige men det känns så sjukt långt borta. Alla små och stora traditioner har sakta försvunnit ur våra minnen och allt som är svenskt har stannat kvar på andra sidan kontinenterna.
Våren har nog också kommit till Sverige och sommaren och vintern har väl slagits på hästar nere vid havet i bortsahusen? Likt varje år.
Igår lyckades vi få lite hemmakänsla i det lyxigaste boendet hittills. En egen lägenhet!
Två sovrum, två badrum, eget kök, vardagsrum med tv och tillsammans med två fantastiska vänner från malmö kan man nog tro att vi är i paradiset trots allt.
Imorse vaknade vi av att livräddarna nere på stranden uppmanade folk att hålla sig inom de röda och gula flaggorna och under natten har havets brus låtit högre än den stora vägen nedanför, det känns att vi är tusentals mil hemifrån.
Jag har legat i feberyra i snart två nätter och tre dagar och orkar knappt stå. Men om man ska tro på ortnamnet befinner jag mig faktiskt i paradiset och jag är minsann lycklig!
Sakta börjar ångesten för hemresan komma, den jag förstod skulle komma långt innan vi ens bokat resan. Vi fick höra att vi efter detta kommer spendera resten av livet att söka efter något bättre än det vi har, försöka hitta något som det här. Hur kan man låta bli när man en gång fått uppleva detta på riktigt?
Detta är vår vardag nu. Paradisstränder, turkost hav, andlöst vacker natur och ändlösa horisonter. Kan man komma hem till Sverige och acceptera vardagen? Eller ska man fortsätta leva i en dröm.
Jag vet att Bernt kommer behöva släpa mig in på flyget den 29maj och jag hoppas innerligt att jag en gång får komma tillbaka till detta paradis.
Livet är så lätt. Men ack så svårt.
Det var kul med opera huset, så kul att halva minneskortet är fullt med bilder på det.
Vi tog en tripp till blue mountains och satt på klippor.
Ville bara tipsa om snapseed. Kanske är jag den sista människan som upptäckt den men jag tycker det är den bästa redigeringsappen till telefonen.
Bilderna blir så mycket finare och proffsigare. Dessutom finns det instagram liknande filter och ramar.
Bäst av allt -
Gratis!
1. Jag har hiskeligt många sysslingar (exakt siffra okänd) men jag skulle gissa på ca 65-70st.
När jag började högstadiet tog min mamma fram skolkatalogen och pekade ut alla mina sysslingar så att det inte skulle hända en "olycka", hennes ord.
2. Jag har dykarcertifikat.
Kanske inte så coolt som jag tror men det är det absolut coolaste jag gjort iallafall.
Har alltid varit livrädd för öppet hav och stora vatten. Kunde inte bada i sjö förrän jag var 12år för att vattnet var så mörkt. Och trots att jag är uppvuxen vid havet så var det korta dopp som gällde i det grunda vattnet i många år. När jag var i Thailand 2007 bestämde jag mig för att utmana min rädsla och ta ett dykarcertifikat.
Det är det absolut bästa jag gjort och jag skulle göra det tusen gånger om.
3. När jag sett en film, hört en artist, läst en bok eller ex hört om något jag tyckte var ballt blir jag lite besatt.
Om jag tex sett en film jag tyckte var asbra eller sett en artist jag tyckte var snygg måste jag googla om denna/detta i flera timmar efter. Vill veta allt, så jag läser på forum, wikipedia, Imdb kollar bilder, allt möjligt. Jag blir lite smått manisk och ingen får störa mig, måste veta allt! Dagen efter har jag iprincip glömt bort det och min besatthet är bortblåst men i stunden är det det viktigaste som finns och jag kan inte släppa det för en sekund.
4. När jag gick i gymnasiet sjöng jag i en gospelkör på ca 500personer. När det blev konsertdags lottades solisterna fram. Jag har alltid haft tur med spel och jag blev framlottad att sjunga solo.
Så där stod jag, framför en fullsatt (2200 platser) Filadelfiakyrka i Stockholm, och sjöng Shackles (Praise You) 16år gammal med en kör på 499personer bakom mig. Det var maffigt.
5. Jag är en riktig sucker för dåliga spel. Tex Sushi spel. Min telefon är full med spel, jag har fem mappar med bara dåliga spel. Det ska vara ganska enkelt att vinna och lätt underhållning, då är jag fast!
När jag började på Geijerskolan gick jag varje rast till mitt rum och spelade Sushispelet för jag var helt beroende. Just nu är jag beroende av Hugospelet på telefonen. Bernt mobbar mig alltid och undrar varför jag lägger ner så mycket tid på dåliga spel. Och det undrar faktiskt jag också ibland..
En gång i månaden (isch) är tjejer lite emontionella och kanske ibland irationella, detta är självklart något som alla i ens närhet ska respektera och helst tassa på tå runt.
Man kan gråta för att strumpan var utochin, skratta en halvtimme åt ett dåligt skämt eller bli arg för mjölken rann för sakta ur mjölkpaketet. Detta är inte kul.
Så därför har New Girl skaparna ägnat ett helt program åt detta problem. (Ni borde verkligen se hela programet, Menzies)
Söta hundar eller baby djur är det farligast du kan se på när du är i obalans.
Låg själv och nästan grät för dom här söta valparna.
Detta underbara ställe ligger en liten bit utanför Landskrona och dom har en gigantisk odlning där dom odlar tomater och örter och bakar eget bröd (världens godaste) och har ett eget cafe med massa goda saker!
Trädgården till deras cafe är typ min dröm vy från fönstret.
Massa äppleträd där man kan gömma sockerdricka,
ett växthus inrett till cafe med vy över den skånska slätten och mysiga träbänkar.
Jag överdriver inte när jag säger att jordgubbspajen jag åt där var top 3 godaste efterrätter jag ätit!
Har ni vägarna förbi i skåne och löven på träden är gröna, åk dit!
Eftersom norrmän iprincip bara äter bröd så måste det bli väldigt långtråkigt med samma pålägg hela tiden, tänker ni säkert nu.
Men icke, Norrmän är världsmästare på pålägg.
Bredbar lax, alla möjliga sorter av chokladpålägg som typ med luftbubblor, med crisp, med chili, makrill på tub, prim, brunost, jordnötssmör, hapå (som är någon typ av karamell/choklad/mjölk pålägg) banos (alltså bananpålägg i nutellaform, urk) och listan kan fortsätta i evigheter.
Anna talar skånska men har flytt skåne sedan en lång tid tillbaka. Nu har hon sitt hem där hatten ligger.
En rastlös själ som inte kan stanna allt för länge på samma ställe. I mars åker hon på en tre månaders upptäcksresa i Nya Zeeland och Australien.
Längs sina resor runt om i världen finns pennan och kameran i högsta hugg och det är text och fotografi som ligger närmst hjärtat.
Välkommen in till värmen i Annas digitala rum.
- Vardagsting