Vuxna vänninnor och barnsliga kompisar
Är det svårare att få vänner som vuxen?
Eller är det bara så man säger?
Jag såg på Facebook på min tillbakablick från 2012 att jag lagt till 51 nya vänner.
Jag räknas väl som vuxen?
Men det är klart, det är inte vänner så som man hade vänner som liten.
När man gick i skolan kände man ju alla och var mer eller mindre nära vissa.
Så vilka vänner har man idag då?
Mestadels vänner man har kvar från tidigare i livet, gymnasiet, barndomen, folkhögskola och högskola.
Men är det bara på skolor och hobbys man kan få vänner?
Man kollar på vuxna, dom flesta är ensamma. Träffar vänner på högtider eller någon helg ibland, blir livet så mycket viktigare? Att slappa hemma, städa, handla, ta hand om barnen, åka på charter?
Växer man ifrån behovet att ha många vänner? Att kunna variera sig?
Ingen mår bra av att vara ensam, så varför slutar man skaffa massa vänner?
Eller gör man?
Är det helt enkelt att man uppfyllt en kvot av hur många vänner man kan skaffa i livet?
Eller är det bara en fråga om vilken typ av person man är?
Sa alltid när jag var liten att jag aldrig kommer sluta skaffa vänner och bli sån där vuxen som träffar en gammal kompis en gång om året.
Men kanske räknas jag inte som vuxen ännu?
Kommentarer
Trackback
