Anger management
Kan ni också bli sådär löjligt upprörda över små saker?
Typ Facebook vill inte ladda upp en bild och ni blir så arga att ni nästan slår knytnäven genom skärmen?
Eller vill kasta en stol på någon för att dom stå i vägen på cafeet när du ska förbi?
Klassikern är ju barnvagnen i mataffären som blockerar heeeeela den smala lilla pasta-gången.
Finns inget jag hatar mer än små mataffärer med barnvagnar i. Förstår inte varför folk insisterar på att gå in med en stor barnvagn på små ställen när dom vet att både dom själva och andra folk kommer att bli irriterade.
Eller när det går typ 5 personer i rad på en smal trottoar och dom pratar så högt och skrattar att dom aldrig skulle höra att du säger -Ursäkta eller något liknande. Då går jag bara rakt emellan dom och puttar dom med axlarna demonstrativt. Fast så fort jag får avreagera mig så lägger ilskan sig så jag får alltid dåligt samvete efter.
Så det brukar alltid sluta med att jag småspringer därifrån, ifall att dom får för sig att putta tillbaka liksom.
Min familj och vänner brukar alltid sucka när jag brusar upp så, men dom vet också att för mig är det dödsallvar just i den stunden. Så dom lämnar mig alltid ifred och sen är det jag som får komma skamsen tillbaka och be om ursäkt att jag slängde kökshandduken i ansiktet på dom för att dom stod ivägen när jag skulle laga mat.
En gång kom jag inte undan, det var den gången jag sparkade sönder en kökslucka när jag bråkade med mamma... Men den historien tar vi mer en annan gång!!
Kommentarer
Suzer
Men alltså, HAHAHA! xD
Trackback
