Varför har du converse på dig i mindre än -10 grader och en halv meter snö?
Du bor i Trondheim och har haft jävliga vintrar hela ditt liv, nog måste du äga ett par vinterkängor!
Blöta fötter, fotsvamp, spruckna hälar, frusen en hel dag och ett par skor värda minst 700kr slängda i sjön.
Bara för att det är fint?
Det är inte fint, det är bara konstigt.
Jag stör mig varje gång jag ser dig och alla andra dumma norrmän som frivilligt går i tygskor i snö och slask.
Sluta göra min dag till en dålig dag.
Ville bara tipsa om snapseed. Kanske är jag den sista människan som upptäckt den men jag tycker det är den bästa redigeringsappen till telefonen.
Bilderna blir så mycket finare och proffsigare. Dessutom finns det instagram liknande filter och ramar.
Bäst av allt -
Gratis!
Om jag någon gång bor så att jag måste ha tvättmaskin i köket.
Eller
Om jag får mitt hus på landet, inrett shabby chic, blommiga kuddar och ljusblå och vitt kök.
Då ska min tvättstuga vara rosa.
Tror jag vill tvätta mer om min tvättmaskin ser ut såhär.
Är inne i en period där jag letar mig igenom alla gamla mappar med bilder.
Har insett att jag har otroligt många bilder som tagits, lagts i en mapp och inte varken setts på eller visats.
Och alla bilder ger mig massa minnen och känslor.
Jag kan på riktigt känna hur jag upplevde just den situationen bilden togs i.
Ville dela med mig av min första resa till New York, 2009.
Vi gick över Brooklyn Bridge till Manhattan, ni vet den där Miranda och Steven ska mötas när dom ska bestämma om dom ska vara tillsammans eller inte.
Lite turistbilder ska man förstås ha.
En runda till Times Square med alla dess färger. Vi ställde oss utanför en kamera som streamar live på webben till hela världen. Och vi vinkade till familjen och Bernt som satt hemma och tittade.
Någon hade dekorerat John Lennons - Imagine med cupcakes. Fast det ser nästan ut som rosor.
Vi tog oss ner till tunnelbanan en dag mitt i den outhärdliga sommaren med 40graders perronger och begav oss ut till Fridas värdfamiljs sommarhus ute på en ö. Det var det bästa vi gjort den resan. Badade och mötte djur innan vi efter några dagar begav oss tillbaka till New York City.
Rådjuren kom nästan upp på verandan, dom var närgångna dom små rackarna.
Är i en process där tusen saker måste ordnas och mitt huvud är någon helt annanstans. Igår försökte jag hälla upp en latte till en kund i soporna på jobb. Dessutom fryser jag så jag vet inte var jag ska ta vägen. Strömavbrott igår + -13 utomhus = ingen bra kombination.
Ska få mysa med en bebis ikväll, har tränat fyra gånger av mina hundra och det är 47 dagar kvar till resan. Livet kunde varit sämre!
Go måndag, eller är det tisdag idag?
Blev en väldigt fin söndags utflykt idag. Hamnade på träningscenter utanför stan och simmade i en timme. Gym en timme för att gå en lång promenad hem. Dessutom var vädret helt underbart och nu är jag helt död. Tror träningscentret är en av de finaste jag varit på. Otroligt inspirerande.
Är nu uppe i tre träningstillfällen av mina hundra! Hur många har ni lyckats skrapa ihop?
Vaknar av att Bernt fixat frukost till mig!
All lyx vi kan ha i Norge stod på bordet, yoghurt med nötter, frukt och kaffe!
Med en hake såklart! Tennis på tv.
Dessutom är det annan söndagslyx på gång.
Simning!
Det var det finaste, varmaste, gladaste, mest älskade hem jag haft (förutom hos mina föräldrar såklart).
Vi fick hyra ett 200kvm stort möblerat hem i Örebro av en underbar familj som skulle bo utomlands ett år.
På köpet fick vi ta hand om deras fina katter och dagarna långa kela vi och mös.
Vi bjöd hem folk, vi spelade massa musik, vi tvättade i vår gigantiska tvättstuga, vi hade folk som sov hos oss typ varje vecka, vi hade tv-spelsrum och en egen tvspels-förening (Ja, den var på riktigt, vi har till och med hemsida)och vi hade kul tillsammans.
Här är mina rumskamrater under vårt år
Anna (Anna L fick hon heta)
Vi har Erik
Bernt
Och sen jag
Inte den fianste bilden på vårt hus men ni får en bild
Största kelgrisen Mario
Och tokfian Suki som skrämde livet ur oss när hon regelbundet släpade in halvdöda fåglar som flög runt i vårt kök.
Sen har vi shack-hörnan som användes flitigt av dessa två herrar
I huvudet på väg till bussen och jobbet halv nio en lördagsmorgon
- jag älskar verkligen asfalt. Jag blir innerligt lyckligt av att få gå på bar mark. Repetition, jag älskar älskar verkligen asfalt. Sååå lycklig!
- Gud vad det är stilla ute halv nio en lördagsmorgon. Konstigt att det känns i luften att det inte är lika mycket folk ute. Halv nio en vardag kan min gata vara tom men det känns ändå i luften att staden är vaken. Nu är det helt tyst och luften ligger liksom still.
- first aid kit har fan lyckats. I tid och otid dyker enmylou (eller hur det nu stavas) upp i huvudet. Och att dom lyckades få Patti Smith till tårar. Och så fina dom verkar på Dom kallar oss artister.
- om jag måste ringa någon idag och fråga om dom ska ha bordet dom reserverat, Vad ska man egentligen säga då?
- igen påminner världen mig om att jag Måste bo i Paris. Ett gäng ungdomar sitter på bussen när jag kliver på. Dom pratar franska högt och jag D.Ö.R!
Alla stora bloggare i Sverige idag äter lågkolhydratsdiet
Jag läser varje dag olika bloggar, alltifrån modebloggar, livsstilsbloggar till fotobloggar.
Iprincip alla dessa bloggare postar varje dag foton på frukosten de äter och allas frukostar innehåller noll kolhydrater.
Det är inget fel i sig, jag åt själv så under lång tid men när blev det en trend?
När blev det så otroligt populärt och hippt att skippa kolhydrater?
För två år sedan trodde folk fortfarande att kroppen iprincip skulle äta upp din hjärna om du åt lite kolhydrater.
Då postades inga bilder på ägg och smoothies, men däremot på bröd och havregrynsgröt.
Varje gång jag ser en bild på deras frukost blir jag anti och vägrar äta upp mina stekta ägg och fet yoghurt.
Som ett litet barn som gett bort sin leksak för att hen inte vill ha den, vill hen ha tillbaka leksaken när någon annan börjar leka med den, likaså äter jag demonstrativt vitt bröd med sylt på och o´boy till frukost istället.
Fast det finns inga foton på bloggen, och ingen vet.
Så det är egentligen bara dumt att sitta hemma och demonstrera när ingen ser.
Speciellt eftersom jag inte ens är så glad i varken vitt bröd eller sylt.
Fick världens finaste jordglob av Agnes, finaste skrivbok jag sett av Bernt och ett bidrag till resan från mamma och Peter!
Jag är så lycklig! Hela min familj är här, det är sol ute och vi ska på kakbuffe snart!
Dessutom har jag fått en massa grattis av alla underbara vänner man har!
Jag är världens lyckligaste idag!!
Det finns en gammal man jag såg första gången i september förra året.
Då satt han på uteserveringen utanför konditoriet på samma gata som mitt jobb.
Och jag såg honom under hela den månaden.
Varje dag drack han svart kaffe och en smörgås.
Jag började på något sätt sympatisera med honom och göra upp om hur hans liv såg ut.
(som jagförut sagt att jag har som vana att göra). Som om jag kände honom.
Så gick det många veckor och han var inte där. Började nästan bli orolig. Men så en dag satt han där igen.
Och dagen efter det. Fast den dagen regnade det kolosalt mycket och jag kunde knappt ens se upp från under min huva utan att snubbla för regnet dränkte min syn.
Men där satt han, ute, i början på november i spöregn och drack sitt kaffe och åt sin genomblöta macka.
Och då blev jag sur, för personalen hade inte ens dragit ut markisen över hans huvud.
Så började jag se honom på bussen också. Min buss, tre stopp ifrån min hållplats.
Varje morgon hela vintern gick han på bussen och varje dag bar han sin tunna beiga trenchcoat och sin rutiga basker. Och jag som frös i min tjockaste vinterjacka.
Och jag tänkte att han också måste frysa, men han verkade alltid glad.
Så idag kl 9.13 klev han på bussen igen vid Anton Grevskotts vei och jag log.
Jag log för att han hade en så fin och varm vinterkappa på sig och jag tänkte att han kanske fått den av en gammal kärlek i julklapp. Och det gjorde min dag.
Jag har alltid tyckt hennes liv låter så spännande.
Alltid nya fester på höghustak, hångel med skäggiga skulptörer, finkänsliga musiker och ett hem som doftar rökelse och mystik. Och jag har alltid avundats henne, men så plötsligt kom jag ihåg den där natten för länge sedan. Min kväll med mystik och en förbjuden skäggig man.
Vi köpte 3,5or på seven eleven i hornstull mitt i natten en sommar.
Alla vännerna hade gått hem efter krogen men vi gick ner till tanto.
Gungade, lånade plaststolar från ett stängt cafe och drack folköl.
Och vi pratade, pratade ända tills solen gick upp och bussarna sedan länge börjat gå igen.
Han sa att jag var vacker och att han önskade att vi båda var singlar.
Jag sa att jag önskade samma sak.
Ölen tog slut och vi skiljdes åt.
Jag tog 134:an hem och lika snabbt som solen stod högt på himlen igen var natten borta,
Jag har länge undrat varför det alltid luktar kiss på toaletten på tåg.
Man måste liksom stänga av näsan och försöka andas genom munnen för att få in så lite lukt och kisspartiklar som möjligt. Inga undantag!
Och det spelar ingen roll om man tar det första tåget från start-stationen astidigt på morgonen eller om det knappt är något folk på tåget, det luktar alltid kiss!
Men i julas när jag satt på toan på SJ-tåget till Karlstad slog det mig!
Medans vagnarna med jämn takt skumpade fram på ojämna tågrälsar försökte jag med all min kraft att hålla mig kvar på toasitsen (som jag uppenbarligen satt ner på) medan jag kissade.
Då kom snilleblixten, Uppdrag: Kissa stående på ett skumpigt tåg = Misson failed.
Och det är därför det alltid luktar kiss på toan.
Killarna (eller tjejerna som vägrar sätta sig helt på sisten) som envisas med att stå upp och kissa på ett rullande tåg, det är ni som sprider kiss! På toasisten, på golvet och gud vet var.
Och det är därför det luktar!
(Och sen såklart alla gamla tanter som alltid kissar utanför).
Kommer ni ihåg att jag en gång berättade att jag är en riktig sucker för dåliga spel..
Weeellll, iTunes appen 26days of Christmas gav idag bort spelet pet shop. Och jag är fast!! Det är typ det töntigaste och dåligaste spelet jag sett men jag kan inte sluta!!
Blåbärskex, rökt laxs, kaffe och rosa tröja. En vanlig dag på jobbet.
Saknar Sverige, redan!
Vill hänga med vänner på cafeen och barer.
Vill laga mat i mitt kök!
Fast jag kom på en sak till som är bra med Norge:
- dom säger tusen tack, hjärtligt tack, tusen hjärtligt tack osv stup i kvarten. Som vi säger tack säger dom tusen hjärtlig. Och det är så fint. Och man blir glad och känner att dom verkligen menar det. Det gillar jag nästan mest med Norge.
Eller snarare dåliga ursäkter till mina få och dåliga uppdateringar de senaste dagarna
Men också en inblick i mitt liv just nu:
- svininfluensan härjar i vårt hem, jag är smittad men det har ännu inte helt blommat ut
- jag jobbar ändå
- det regnar ute
- jag måste numer laga matlådor varje kväll
- det är för varmt i vår lägenhet
- vi har ingen mat hemma
- mina kläder luktar mögel och jag blir otaggad
- jag är sämst på att hålla saker jag lovat att göra
- puss
Fortsätt att vara awesome!
Och det tycker jag också att ni ska vara.
Annars hade jag tänkt anta utmaningen att inte tacka nej till roliga erbjudande som kan göra mitt liv mer spännande pga dåliga ursäkter.
Jag ska alltså bli en Ja-sägare!
Inte låta trötthet eller depp-perioder bli ursäkt att inte gå på den där temafesten tex.
Anna talar skånska men har flytt skåne sedan en lång tid tillbaka. Nu har hon sitt hem där hatten ligger.
En rastlös själ som inte kan stanna allt för länge på samma ställe. I mars åker hon på en tre månaders upptäcksresa i Nya Zeeland och Australien.
Längs sina resor runt om i världen finns pennan och kameran i högsta hugg och det är text och fotografi som ligger närmst hjärtat.
Välkommen in till värmen i Annas digitala rum.
- Vardagsting
